Ny studie slår fast att lågkolhydratkost är bättre för diabetiker även på längre sikt.

När SBU år 2010 utredde vilka koster som diabetiker borde rekommenderas, konstaterade man att ett stort antal studier visserligen talade för lågkolhydratkostens fördelar, men man ansåg att studierna antingen var för små eller inte varat tillräckligt länge. Man hade i förväg bestämt sig för att studierna skulle omfatta minst 50 personer i varje grupp som jämfördes och pågå minst 24 veckor vad gäller riskfaktorer och helst 1 år för ”patientviktiga utfallsmått”, något som ej närmare definierades. Sålunda återstod endast två studier som uppfyllde kriterierna, och ingen av dessa avsåg vad vi betecknar som egentlig lågkolhydratkost. Socialstyrelsen stödde sig sedan på denna rapport. Utredningarna mynnade således ut i de sedvanliga slutsatserna, att mer forskning behövs. Och att inte ändra rekommendationerna tills vidare.

Nu, fem år senare har emellertid en kontrollerad randomiserad studie som uppfyller kriterierna utredarna krävde publicerats i den kända tidskriften American Journal of Clinical Nutrition. Den är stor nog, mer än femtio deltagare i var grupp, uppföljning på ett år, och bortfallet måttligt. Den jämför kalorireducerad lågkolhydratkost (50-70 gram per dag) med högkolhydratkost (ca 200 gram) med samma antal kalorier, skillnaden utförs av energi från fett och protein. Resultaten visar att diabetikerna som lottats till lågkolhydrat kunde minska sin medicinering och hade trots detta bättre kontroll av sitt blodsocker. Detta om något kan kallas för patientviktiga utfallsmått. Och forskarna avslutar sina konklusioner med att lågkolhydratkost kan vara bättre på längre sikt

Det är således hög tid att Socialstyrelsen, diabetesvården och dietisterna tar till sig detta. Det finns inte längre någon ursäkt för att rekommendera något annat än det som är bäst för patienten.

Referenser:

1. http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/Mat%20vid%20diabetes/Mat_vid_diabetes_fulltext.pdf

2. http://ajcn.nutrition.org/content/early/2015/07/29/ajcn.115.112581.abstract