Ny översiktsartikel utmanar praxis inom diabetessjukvården

151

 

Åtminstone fram till 1999 gick det att läsa i Socialstyrelsens riktlinjer för hur vården skall hantera de minst två sjukdomar som går under namnet diabetes mellitus, tidigare benämnt sockersjuka, i första hand med genom att ge råd om kost och motion. I senare versioner har såväl Statens Beredning för Utvärdering av medicinska metoder (SBU) som Socialstyrelsen mer eller mindre resignerat, åtminstone när det gäller vilken kost diabetiker skall rekommenderas.

År 2008 frikändes Dr Annika Dahlqvist, som anmälts av två dietister till Socialstyrelsen för att ha givit påstått ovetenskapliga kostråd till diabetiker.

Samtidigt frikändes diabetesöverläkaren och forskaren Jörgen Vesti Nielsen, som på sin klinik i Karlshamn  i flera publicerade studier visat att kolhydratreduktion i diabetikers kost förbättrar blodsockerkontrollen, minskar övervikten, minskar behov av medicinering och till och med reducerar dödligheten. Den som anmält honom var dietistförbundets ordförande Elisabet Rothenberg.

Samma år, 2008, publicerade jag en översiktsartikel i Läkartidningen tillsammans med fil dr Johan Hedbrant, Linköpings Universitet, som dels visade att de officiella kostråden för diabetiker från europeiska och amerikanska expertgrupper, var baserade på felciteringar av den vetenskapliga litteraturen, som försökte skrämmas för fett, medan socker, den komponent i den västerländska kosten som mest bidrar till utveckling av diabetes försvarades. Intressant nog kunde vi påvisa att flera av av experterna i gruppen hade relationer till sockerindustrin.

Vår debattartikel ledde till en hel del publicitet. Socialstyrelsen sparkade experterna i sin nya diabetesutredning med anledning av att deras professurer bland annat finansierades av socker- och margarinindustrin. Men intressant nog uttalade sig inga diabetesläkare i debatten.

Den som skrev det för Annika Dahlqvist frikännande dokumentet till Socialstyrelsen var professor Christian Berne, Uppsala Universitet. Mycket tyder på att han tagit intryck av de vetenskapliga referenser jag delgivit Socialstyrelsen, något som finns redovisat i ett appendix i min bok Forskningsfusket! Så blir du lurad av kost och läkemedelsindustrin.

Sedermera deltog professor Berne i den europeiska expertgruppen för diabeteskosts möte i Potsdam. Detta möte finansierades dels av läkemedelsföretag, men intressant nog även av Coca-Cola.

Nu, sex år senare tvingas Annika Dahlqvist, Jörgen Vesti Nielsen och jag fortfarande konstatera att diabetesläkare, diabetessköterskor och dietister  inte ändrat praxis, trots att vetenskapligt stöd saknas för de förlegade kostråd som diabetiker ännu får. Värre än så, de diabetiker som själva kunnat konstatera att kolhydratreduktion ger minskat behov av medicinering motarbetas ofta i vården.

Vi har därför genom våra internationella kontakter i forskarnätverk bidragit till en artikel som nu publicerats preliminärt på internet i den respekterade internationella medicinska tidskriften Nutrition. Huvudförfattare är professor Richard D. Feinman, vid State University of New York som vi känner och regelbundet korresponderar med.

Denna artikel är den hittills mest kompletta genomgången av fördelarna med lågkolhydratkost vid diabetes och dess förstadier som metabola syndromet och den preliminära, accepterade versionen nås på denna länk: http://www.nutritionjrnl.com/article/S0899-9007(14)00332-3/fulltext

 

I artikeln listar vi tolv teser om varför lågkolhydratkost är att föredra för diabetiker:

  1. För högt blodsocker är det som främst är skadligt vid av diabetes. Kolhydratreduktion är effektivast för att sänka blodsockret
  2. Under fetmaepidemin har viktökning i olika befolkningar har det ökade kaloriintaget nästan helt utgjorts av ett ökat kolhydratintag
  3. Kolhydratrestriktion vid diabetes har fördelar även utan viktnedgång
  4. Även om viktnedgång inte är nödvändig för förbättring av diabetes ger kolhydratrestriktion bäst viktminskning
  5. Kolhydratrestriktion fördras minst lika bra som andra dieter i de studier som gjorts, och oftast bättre
  6. Att ersätta kolhydrater med protein är oftast fördelaktigt
  7. Att öka totalt intag av fett eller så kallat mättat fett ökar inte risken för hjärtkärlsjukdom
  8. Blodets nivå av mättade fettsyror i triglycerider påverkas mer av kolhydrat- än fettintaget från kosten
  9. HbA1c är det viktigaste blodprovet för att förutse komplikationer till diabetessjukdomen
  10. Att minska kolhydratintaget är den viktigaste faktorn för att sänka den skadliga triglyceridnivån och höja nivån av HDL-kolesterol, faktorer som sammanlagt associeras till minskad risk för hjärt-kärl-sjukdom.
  11. Patienter med diabetes kan minska och i många fall helt upphöra med sitt beroende av medicinering när de följer en lågkolhydratsdiet.
  12. Till skillnad från intensiv blodsockersänkning med mediciner, som visat sig öka dödligheten, har blodsockersänkning med hjälp av kosten inga allvarliga biverkningar.

År 2008 fick vi inga svar från företrädare för diabetesläkarna. Vi har nu framlagt den vetenskapliga evidensen för varför diabetiker bör minska sitt kolhydratintag.

Om vi skall förklara det på ett lite enklare sätt kan vi uttrycka det så här så att alla förstår. Diagnosen diabetes baseras på kolhydratintolerans. Ett sätt att ställa diagnosen är att göra ett glukostoleranstest. Patienten får då inta 75 gram glukos, druvsocker, och sedan mäts blodsockernivån med jämna intervall. Blir blodsockernivån för hög efter två timmar föreligger glukosintolerans, som är ett förstadium till diabetes, ligger den på tok för högt är diagnosen diabetes solklar. Förklara då varför dagens dietister rekommenderar de som är glukosintoleranta att de skall äta ungefär fyra gånger den mängd av kolhydrater som testet visar att de inte tål!

Ett exempel till. En diabetespatient läggs in på sjukhus och har en åkomma som gör att patienten måste fasta. Man brukar då sätt ett dropp med 5 % glukos, alltså en liter lösning som innehåller 50 gram glukos, 200 kalorier, två sådana om dagen. Eftersom blodets nivå av glukos normalt är en femtedel av detta stiger nivån hos diabetikern vilket fordrar insulin. Alla sjukhusläkare vet detta.

Varför är vi läkare då så blinda för att diabetiker ordineras en galen kost som ökar behovet av medicinering?

Och varför förblir diabetesläkarna tysta? Vi kräver nu svar på de tolv teserna ovan. Har diabetesläkarna bättre vetenskaplig evidens för att högkolhydratskosten som höjer blodsockret och ökar behovet av medicinering skulle vara mer hälsosam, vill vi och våra patienter se korten på bordet nu.

Läs artikeln som jag länkar till ovan och sprid på nätet!

 

 

 

 

 

About Ralf Sundberg

Ralf Sundberg blev färdig läkare i Malmö 1978, kirurgspecialist 1984, doktorand i Lund, gästforskade 1986-1987 vid UW-Madison, disputerade 1989 på en avhandling om banbrytande forskning inom organpreservation för transplantation. 1990-1991 var han Visiting Assistant Professor of Transplant Surgery vid University of Pittsburgh. I Sverige har han arbetat vid institutionerna för kirurgi vid Lunds och Uppsala Universitet samt vid Karolinska Institutet där han är docent. Numera verksam som privatpraktiserande kirurg vid Slottsstadens Läkarhus i Malmö. Känd debattör och föreläsare inom näringslära med inriktning på forskningen kring socker, fetter och kolesterol. Författare till boken Forskningsfusket! Så blir du lurad av kost -och läkemedelsindustrin. Aktiv i Läkarföreningen för Integrativ Medicin.
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

16 Responses to Ny översiktsartikel utmanar praxis inom diabetessjukvården

  1. Pingback: Ny översiktsartikel utmanar praxis inom diabetessjukvården

  2. Anders S says:

    Ytterligare en anledning till att undvika GMO-insulin?

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24971665

    Insulin administration may trigger type 1 diabetes in Japanese type 2 diabetes patients with type 1 diabetes high-risk HLA class II and the insulin gene VNTR genotype.

    • Mycket intressant. Insulintillförsel triggar autoimmun diabetes typ 1 hos typ 2 patienter. Behöver inte ha med GMO att göra utan kan även tänkas triggas av gammaldags svin-insulin.

  3. Pingback: Artiklar om LCHF

  4. Mycket bra gjort!! Tack. Det är dags att skaka ordentligt i den vansinniga diabetesvården.
    Jag anmodar patienter med diabetes att mäta sina blodsocker nivåer 45min efter olika måltider för att själv se (och bättre förstå) hur mycket kolhydrater de kan tåla.
    Mvh.

  5. Inger Eriksson says:

    Jag hoppas att verkligheten kommer ifatt dumheter hos läkare och dietister.
    Sunt förnuft borde råda istället för gamla förlegad och dålig forskning

  6. GBJ says:

    Detta gäller väl diabetes 2. Men gäller detsamma för diabetes 1? Vad säger du om att få diabetes 1 som 70-åring? Är det inte märkligt?

    • Jo, det är ovanligt och oftast tar doktorerna fel och klassar som typ 2, när äldre slanka personer får diabetes typ 1, ibland även kallat LADA. Insulin behövs, inga tabletter och ju mindre insulin som går åt desto bättre. Lågkolhydratkost är bäst även vid typ 1 på äldre dar.

  7. Professor Göran Sjöberg says:

    Gratulerar till en väldigt gedigen översiktsartikel!

    Jag tycker att artikeln borde få stort genomslag inom sjukvården även om motståndet är enormt från läkemedelsindustrin.

    Man måste utgå ifrån att man trots allt inom sjukvården vill patienternas bästa även om de som arbetar där också måste ha väldigt svårt att erkänna att de i grunden blivit lurade av det konsensusbeslut som fortfarande råder inom det medicinska etablissemanget och vägleder diabetesbehandlingen.

  8. Mycket bra gjort: Tack ! Gratulerar till en väldigt gedigen översiktsartikel.

  9. Pingback: Lågkolhydratkost är bästa valet för diabetiker | Kikki Sandström ¤ Inspiratör & Coach

  10. Anders S says:

    Det är inte bara diabetesläkare som inte ändrat praxis. Även kardiologer är fast i gamla föreställningar.

    Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård innehåller en hel del konstigheter som borde ifrågasättas.

    http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforhjartsjukvard/laddaner20082011

    http://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/nr-hjartsjukvard-2008-vetenskapligtunderlag-kranskarlssjukdom.pdf

    1. Finns det ingen kardiolog i Sverige som tagit sig ur kolesterolträsket och undviker att skriva ut statiner?

    2. Ingen kardiolog som protesterar mot slutsatsen att högt intag av frukt, bröd, pasta,
    och omättade fettsyror (rapsolja=omega-6) samt margarin kan minska risken för framtida insjuknande? Att mättade fettsyror ökar risken för hjärtdöd? Eller att det finns otillräckligt vetenskapligt underlag för behandling med omega-3-fettsyror som sekundärprevention?

    3. I USA är det vanligt att man fastställer en calcium-score med heart scan. Förekommer det inte i Sverige?

  11. Katarina Nyberg says:

    Jag fick diagnos typ2-diabetes 2006. Jag var redan inne på att GI-kost kunde vara bra och hittade info om LCHF på nätet. ”Det är väl bara att prova” tänkte jag och i mars 2006 övergick jag till LCHF-kost. Nu har det gått åtta år och mina värden är helt okej. Jag tar inga mediciner förutom låg dos blodtrycksmedicin sedan några månader. Detta p g a att jag som diabetiker, enligt vårdcentralen, bör ha lägre blodtryck än andra. (Jag är 69 år och har mycket högt blodtryck i släkten.)

    2008 skrev jag till Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm om diabetesvården och kosten:
    ”Jag är en kvinna på 63 år som fick diagnosen typ2-diabetes för drygt två år sedan.
    Jag är intresserad av mat, kost och hälsa. Flera år innan jag fick diagnosen var jag inne på att äta GI-inriktad.
    Nu blev det mer allvar och jag började läsa om diabetes och kost. I mina efterforskningar hittade jag information om dr Annika Dahlqvist och hennes typ2-diabetespatienter. Jag bestämde mig för att pröva LCHF-metoden (Low Carb, High Fat).

    Sedan mars 2007 har jag följt denna kost och håller min diabetes i schack. Både doktorn på vårdcentralen och diabetessköterskan säger till mig ”fortsätt med det här du, det fungerar ju bra” (trots att dom var lite skeptiska från början). Doktorn sa senast att om du kom för provtagning nu så skulle du inte få diagnosen typ2. Alla mina värden är bra. Jag äter inga mediciner.
    Jag vet ju att det beror på kosten att mitt blodsocker är stabilt. Skulle jag återgå till vanligt ätande, i stil med tallriksmodellen, så skulle värdena försämras.

    Via nätet har jag kommit i kontakt med många personer med typ2-diabetes som äter enligt LCHF och mår väldigt bra av det. Förutom bra värden så går många ner i vikt också.
    Det är väl hög tid att det görs några vetenskapliga studier om detta, att man tar vara på människors goda erfarenheter för att förbättra folkhälsan.
    Det finns ju riktlinjer för diabetesvården. Min erfarenhet är att dom fungerar bra, jag blir kallad till olika undersökningar, läkarbesök och besök hos diabetessköterskan. Senast när jag var hos diabetessköterskan bad hon om tillstånd att få föra in uppgifter om mig i diabetesregistret. ”Javisst”, sa jag, ” men du kan du väl också notera att jag äter LCHF-kost”.
    Det kunde hon tyvärr inte.
    Är det inte hög tid att ta vara på sådana parametrar? Att den viktiga frågan om kosten finns med.”

    Jag fick följande svar:

    Bästa Katarina,
    Tack för ditt brev.

    ”Det är glädjande att du som har drabbats av diagnosen typ 2-diabetes har fått läget under kontroll och mår efter förhållandena bra.
    Dina erfarenheter är intressanta och belyser behovet av att Socialstyrelsen ska fortsatta arbetet med de nationella riktlinjerna för diabetessjukvården och de nationella riktlinjer som ska utarbeta rekommendationer för levnadsvanor.
    För närvarande pågår en revision på Socialstyrelsen av de nationella riktlinjerna för vård och behandling av diabetes. Arbetet med framtagning av nya nationella riktlinjer för diabetessjukvården beräknas ta cirka tre år. Riktlinjerna tas fram i ett nära samarbete med TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket), Läkemedelsverket och SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering).
    Socialstyrelsen har bett SBU att se över möjligheten att ta fram en systematisk
    kunskapsöversikt för kostbehandling vid sjukdom, som ett separat projekt av riktlinjearbetena. I det projektet kommer vi att kunna belysa dessa frågor ordentligt ur olika perspektiv.
    För din information så tar inte Socialstyrelsen ställning till kostrekommendationer gällande friska i befolkningen. Det är Livsmedelsverkets uppgift.

    Med vänliga hälsningar
    Lars-Erik Holm
    Generaldirektör”

    Min kommentar: Att det ska ta sådan tid innan det händer något. Det är upprörande, vad kostar inte detta samhället? Och massor med onödig ohälsa för individerna.

  12. Pingback: Sockersjukevården i Sverige 2014 :: Karl Arfors

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *